Glädjen i att inte veta

Så länge jag kan minnas har jag jagat kunskap. Under mitt intellektuella utforskande av den fysiska verkligheten har tankar, spekulation, kontemplation och frågor om allt mellan himmel och jord gett mig många fantastiska insikter. Hur fungerar vår verklighet på kvantnivån? Vad är en Fibonacci-spiral? Vad är medvetande egentligen? Varför är himlen röd när solen går ner?

En stark önskan att förstå vår plats i verkligheten genom att veta så mycket som möjligt om den, har alltid varit en av mina största drivkrafter i livet. Men det har också lett mig till att inse att allting i livet inte kan eller ska förstås intellektuellt.

Det finns nämligen en glädje i att inte veta allting. Utan det dolda skulle jag inte kunna uppleva hur det känns att bli överraskad eller förvånad. Om jag visste allt som finns att veta, vad skulle meningen med mitt fysiska liv vara?

Jag har förstått att jag är här för att bli mer medveten om min närvaro genom att uppleva det jag möter i min fysiska verklighet. Meningen med en vacker soluppgång är inte att förstå den intellektuellt. Meningen är att njuta av den i hjärtat.

Ibland behöver man låta hjärnan vila och bara vara.

Idag är en sådan dag.

 

Be First to Comment

Leave a Reply